tisdag 23 november 2010

Singel igen......

Det här är en riktig guldklimp.. och jag saknar henne!! :)

-Världens bästaste Alicebrallis!

Hon är så go lilltösen! Snyggare är hon i mössa än sin moster må jag säga när jag ser på kortet! Hahahaha... Glömde min mössa hemma så fick den grå till låns, tajtaste laget! Haha. Jag har ett problem, kan se så hemskt muppig ut i mössa.. muppigast ser jag ut i kepa hahahah så om det blir mupptemafest framöver så är det en enkel match! :P
Nej fy kepa går inte alls. Men.. jag älskar mössor, halsdukar, vantar och gosiga tofflor! Mys mys mys. Skulle kunna tänka mig att lära mig sticka så kan jag göra egna myspysprylar! Hihi.

Får bli ett framtida projekt! :P
Så alla kan börja förbereda sig på att få sockor och halsdukar till nästa jul, ni klarar er i år mohahahahahha ;) Tur va!

Har separationsångest från min brukare jag jobbat hos sedan i Februari! Hon är så himla go, glad och busig! :) Sista passet hos henne på Torsdag. Har ju sagt upp mig... och det beror absolut inte pga av henne! Så synd!!!

Har hänt en annan skitjobbig sak också.
Jag har gjort slut med min kille. Känner mig som Hin Håle själv! Jag mår så dåligt för att jag behövt såra en människa jag tycker så mycket om och som är så snäll och omtänksam som person! Fy, jag övervägar att aldrig bli ihop med någon igen.. då slipper jag gå igenom detta igen. Att såra nån. Nej. fy. Inte kul. :(
Har inte en tanke på förhållande igen, en annan kille! Nej fy då. Vill va själv nu, länge! Trodde verkligen att han var den rätta... vi hade underbara stunder, kändes så fantastiskt bra. Så började jag tvivla, för känslorna fanns inte där längre. Jag var frustrerande, jag var nog i chocktillstånd ett tag.. vi som pratat om flytt till Kalmar och allt möjligt.......
Hur gick det till? Vad hände?

Det stämde inte, det är grejen. Det stämde inte för mig. Vad är det jag behöver då hos en man? Inte fan vet jag.. om känslan är rätt så övervinner nog kärleken detmesta!

Hmmm... Jag har nog lite åldersnoja med! Kännar att åren tickar på så jädra fort. Jag vill ha familj och barn men hur fasen ska det gå till om jag inte ens hittar en man som funkar i mitt liv!
Innan det är dax att skaffa barn lär man ju veta att den tilltänka pappan är en shysst människa och att man vill leva livet med honom.. sånt tar tid! Att veta, vem han är!?

Nu låter det nog som att jag är desperat att få barn, så är inte fallet!
Men känns många år bort när jag nu är singel igen!
Så jag undra ändå, när? När får chans att ha en guldklimp som Alice i mitt liv!
Känns långt dit nu kan jag säga... långt långt låååååååååångt! Får ta alla tillfällen jag kan få och hälsa på Lotta och Alice sålänge! :)

1 kommentar:

Veronica Kjellberg sa...

Hej igen.
Allt löser sig till det bästa till slut. Förstår att du känner dig besviken över att det inte funkade. Men rätt var det är så träffar du någon som allt stämmer med, känslan är det viktigaste. Du kommer nog få springa benen av dig efter någon liten mini Sussi så småningom :-)
KRAM